juli 19, 2015 1

Fiskare för en eftermiddag

By in Okategoriserade

Underbara slappa dager med strandliv, hav och bad.
Vi studerar fiskarna som sliter med att dra upp sina nät och barnen får hålla i diverse fisk. Vi ser bläckfisk, blåsfisk, rocka, hårda fiskar med skal. Våra barn väcker lika stort intresse hos dem som deras arbete med fisken för hos oss. Tio män och kvinnor från två olika håll drar upp fiskenäten. Runt magen har de rep som de fäster repeter i, sakta backar de bakåt ett steg i taget. Kvar i vattnet ligger en båt, det är här struten på nätet är och de två ändarna möts. Vilket slit att vara fiskare. I två-tre timmar kämpar de med alla kroppens muskler för att få upp nätet!
Efter att först ha studerat hela förloppet på både nära och långt håll bestämmer vi oss för att hjälpa med eftermiddagens nät. Barnen hugger i först och så småningom även Martin och slutligen jag. Det är tungt, men vår hjälp är uppskattad. Tror inte att det är varje dag de får hjälp från små vita barn som tar i från tårna. Inte ger vi upp heller, under 1,5 kämpas det, ett steg i taget, ivrigt påhejade. Belöningen blir sedan att på nära håll få studera fångsten och hålla i fisken. Mot slutet av arbetet är det inte bara vi och fiskarna som är där. Andra turister ansluter men även andra Srilankeser som åkt ner till havet för en eftermiddagsutflyckt. Deras kläder om inte anat avslöjar dem att de inte är fiskare som bor i gräs/palmhyddor ett stenkast från havet.
Vi försöker göra oss förstådda men det är svårt, någon av de vuxna kan knalliga engelska. Barnen gör sig förstådda på sitt sätt och det är härligt att se hur de kommunicerar.
image

image

image

image

image

image

image
image

image

image

image

image

image

juli 16, 2015 2

Födelsedag med dansstopp och hopp i sängen

By in Okategoriserade

Äntligen är dagen här – Linns födelsedag. Som hon längtat. Högsta upp på önskelistan står bad och massage. Vi är på helt rätt plats för att uppfylla bägge önskningarna, underbart lyxigt hotell med utsikt över hav, pool och palmer.
Vi är så nöjda med att vi bytte boende och strand och kom till fantastisk mat, service, pool och strand. Hela hotellet är underbart och vi njuter.
Linns födelsedag inleddes med ballonger, ett paket, serpentiner och så klart skönsång. Rummet är nu till hennes glädje dekorerat gör födelsedag och som brukligt när det är kalas så händer det ballonger på dörren. Hon är så nöjd 😍 :mrgreen: .
Dagens present med stort P är massage, 20 minuter för barnen var. Vad de njöt och så lena och ljuvligt doftande sedan.
Näst på önskelistan stod dansstopp, Simon är discjockey och vi skakar loss ordentligt, ballongerna flyget i luften och till slut så övergår dansen mest till att tre av fyra hoppar i sängen (vilket naturligtvis är tillåtet när man är på semester).
Resten av dagen blir det bad för hela slanten. Poolen och havet får turas om att agera värd.
Ingenstans är det trångt med folk. Poolen får vi stundtals ha för oss själva. Och havet är stort även om det i utkanten av den publika stranden går en och annan ko. Senare framåt eftermiddagen /kvällen kommer lankeserna ner själva för att svalka sig. Till skillnad från vårt förra hotell så är stranden här fin och det är bara sand. Inga koraller och sjögräs på botten -  perfekt för ömma fötter!
Tillbaka på rummet tjuter barnen av glädje. Sängarna har blivit vackert dekorerar med både hälsning till födelsedagsbarnet och med handdukar vikta till nalle, hund med barnens hörlurar och elefant med glasögon. Tala om att ge gästerna det för lilla extra!
Ännu lyckligare blev 6-åringen då hon efter middagen fick ett storslaget uppvaktade av servitörer, och musikanter som rullade in en tårta med ljus och sjöng för henne. Hon kunde inte sluta skratta 😁 – härliga unge!
Detta måste ha varit Linns utan tvekan mest minnesvärda födelsedag! 💓

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

juli 14, 2015 0

Hav i sikte

By in Okategoriserade

Så har vi landat på östkusten och barnen har äntligen fått simma i havet.
Är så glad att vi har tålmodiga och nyfikna barn. Motivation med hav var säkert stark men att under fyra timmars bilresa utan AC och 30+ utanför fönstret, på stundtals mycket dåliga vägar, utan musik (eller bälte heller för den delen) inte klaga nämnvärt eller tjata om att få spela /se på film är beundransvärt.
När vi lämnar bergen bakom oss och åker mot kusten så är det som att komma till ett nytt land. Landskapet är inte alls lika vackert längre, mycket torrare och varmare. Människorna är även fattigare här, vi ser fler utan skor på fötterna, fler cyklar och färre bilar. Det var också denna delen av landet som drabbades hårdast av inbördeskriget som tog slut först 2009. Vi passerar förstörda hus och vår chaufför berättar. Här ser vi också fler poliser och vid ett tillfälle blir vi stoppade av polisen och de går grundligt igenom vår chaufförs papper. Inte nog med att inbördeskriget slog hårt här,  det var även här tsunamin drabbade Sri Lanka värst.
Framme vid hotellet så är det bad som står högst på önskelistan. Havet lockar. Ändå blir vi lite besvikna. Stranden är hur lång som helst, ganska smal och inte med vit sand som jag föreställt mig. Bortskämda som vi är så saknar vi det kristallklara vatten med alla färgglada fiskar. Här är vågorna varma men också fulla med sand, vilket tyvärr ger obefintlig sikt. Barnen struntar i det, simmar,  leker och letar koraller. Vi ser stim av småfisk som hoppar och vi får sjögräs mellan tårna. Men det är underbart att bara vara en stund och njuta av det goa vattnet.
Hotellet vi bokat har fått fina recensioner, och visst är det fint men vi är inte nöjda – vi får byta till nytt hotell imorgon igen. Framförallt är det maten och servicen vi inte gillar. Martin får en varm öl, inte en utan två gånger. Andra gången säger de att den åtminstone ska vara mediumkall, men nej. Dricksvattnet och colan är även de varma. Sedan glömmer de att vi beställt in med mer bröd, i 20 min sitter vi och väntar på dricka och efter att ha bett om vatten två gånger så kommer det tillslut. Sedan smakar inte maten något vidare, riset smakar tom illa och menyn är mycket begränsad. Jag önskar att jag kunde säga att personalen hade massor att göra men vi var inte många gäster så de kan inte skylla på det.
Tack och lov att vi inte bokat en vecka här. Restaurangen är det enda stället att äta på, så hotellet ligger mitt ute i ingenstans. Får ser vart vi tar vägen imorgon…

juli 14, 2015 0

Strejk i tefabriken och tåg i 3:e klass

By in Okategoriserade

Kom vi upp i bergen igår så kom vi med tuk-tukens hjälp ännu högre upp på vindlande vägar idag. Målet vart Liptons seat, med en fantastisk utsikt, 2000 meter över havet med branta stup på ena sidan och mjuka gröna teodlingar på andra. Högst upp bjöds det såklart på te med roti. Vägen passar ingen höjdrädd, ändå satt jag där och höll annan i kurvor och vid de oändligt antal passager med stup ner i dalen. Hur högt det än var så gick det inte att sluta titta!
Tyvärr kom vi inte in på visning i tefabriken – arbetarna strejkade. Högre lön är målet. Vacker arbetsmiljö – absolut,  men riktigt tufft jobb för kroppen. Strejken förklarade även varför det var så få kvinnor och män som var ute i fälten och plockade blad.
Dagens andra höjdpunkt blev istället en 2,5 timmes lång tågresa i 3:e klass. Denna sträcka sägs vara en av världens vackraste och nog hann vi se mycket när vi rullade fram i sakta mak. Lunch, bestående av roti, eggsandwich och fruktsallad var införskaffad, biljetter inköpta (9 kr för oss alla), väskorna packade och föräldrarna förväntansfulla.
Allt (kanske inte riktigt allt, men iaf) vi uppfostrat barnen till hemma, ikullkastar vi här. Vi skulle aldrig låta våra barn promenerar på järnvägsspåret, aldrig låta dem sitta i öppna dörrar på tåget medan det kör, aldrig låta dem sitta i tuk-tukförarens knä medan han kör… Har jag glömt något?!  – Säkert 😱
Tågresa i tredje klass var helt ok. Rent och sköna säten. Inte nytt men ändå ganska fräscht. Vi fick se de mest spännande saker under resan, kvinnor som tvättar kläder i floden, barn som badar, apor, transport av diverse udda varor, gubbar med röd och grön flagga som fungerar som stoppsignaler, glada skolbarn, helt fantastiskt gamla och vackra små stationer. Listan kan göras lång. Kommer osökt att tänka på SJ ‘s slogan att ”resan är målet ”.

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

juli 12, 2015 4

Kyligt i bergen

By in Okategoriserade

Från havsnivån har vi nu klättrat upp i bergen till 1434 meter över havet. Vilka vyer! Så vackert! Teplantage utanför rumsfönstret och kyliga vindar – vilka kontraster jämfört med igår.

image

image

image

image

image

image

image

image

juli 11, 2015 0

Ingen Leopard

By in Okategoriserade

Även om detta sägs vara världens lättaste plats för att få syn på leopard så såg vi ingen. Däremot så resulterade morgonens äventyr i att vi såg flera andra djur. Förutom alla fåglar i alla möjliga färger, inkluderat mängder med påfåglar så såg vi även buffalo, krokodiler, hjortar, vildsvin, mongoos, rådjur och så elefanter på flertalet ställen. Det mest fantastiska var att få se de stora elefanterna på så nära håll att vi, om vi ville, kunde sträcka ut handen för att klappa dem. Längst in i parken pausade vi sedan vid ett vattendrag. Där kunde vi sträcka på benen och gå ur bilarna. Vi vadade ut i det rinnande vattnet men vi nöjde oss med att gå ut till knäna och att inte bada helt vilket andra passade på att göra.
Parken i sig var så här under torrperioden ganska snårig, risig och torr. Däremellan kom vi fram till vackra vattenhåll och sjöar med grönt gräs, träd och massa djur. Vägarna i parken var  dammiga och gropiga och efter fem timmar kunde vi känna att det sved  i ögonen efter all blåst, damm, sol och efter allt spanande efter djur. Vi däremot var glada och lyckliga :)

Allt vi orkade med under eftermiddagen var ett långt bad i poolen och så ett besök i stan. Målet med citybesöket var att köpa lördagsgodis, hitta en ATM och så se vad helgfirande Srilankeser hade för sig. Vi gjorde våra ärenden, tog en dricka på ett café och tog sedan en promenad. Mest folkvimmel var det det utanför budas plats samt i och vid floden som rinner från Tissasjön, som förser traktens risfält med vatten. Lördagar verkar vara stora baddagen och både barn och vuxna njöt i det rinnande vattnet, några tvåla in sig medan andra leker och gör volter från kanten.

2015-07-11 08.06.06

image

image

image

DSC03864

image

image

DSC03883

image

image

image

image

image

 

 

 

juli 10, 2015 2

Imorgon ringer väckarklockan

By in Okategoriserade

En slapp dag trots 1,5 timme i minibuss. Vi jobbar oss närmre Yala nationalpark och dagens tur var den sista sträckan på den etappen. Barnen tjuter av skratt när de inser att vi bokat ett hotell med pool. Hela eftermiddagen får vi ha poolen för oss själva och det plaskas som aldrig förr. Hotellet är nybyggt och riktigt fint. Ligger utkastad en liten bit från stan (eller skall kalla det by) men vad gör det. När vi svalkar av oss och satt i oss lite frukt tar vi oss en tur längs huvudgatan. Barn vinkar och tittat nyfiket och bilar tutar (oklart dock om det är på oss). Vi svänger av gatan och ser hus gömda i grönska, papegojor och en hel del hundar. Hela stan kryllar av safaribilar och vi hittar ett danskt sällskap med tre grabbar på en restaurang.
Tillbaka på hotellet blir det ett kvällsdopp i poolen för barnen och riktigt god Sirlankesisk mat. Kryddstark är det och till barnens förtjusning så tar Martin seden dit han kommer och äter med händerna. :mrgreen:
Vi spelar lite Uno, ställer våra väckarklockor och går sedan till sängs. Imorgon ska vi upp kl fem. Då är våra frukostpaket färdiga och vårt safari ska börja.

image

image

image

image

image

image

image

juli 10, 2015 2

Mot södern

By in Okategoriserade

Vi lämnar Colombo och vårt två nätters Homestay hos Suresh. Tuk-tuk tar oss och väskorna via ett bageri till busstationen. Två minuter efter chauffören kört fram till bussen så är våra väskor packade och vi rullar ut från stan. En liten kille ett par rader längre fram kan inte låta bli att titta på oss och hans föräldrar kämpar för att ha kvar honom i sättet. Vi däremot är ordentligt fastspända redo för en 90 minuters bussresa. Bussen är bekväm och vi bjuds på en fantastisk konsert via högtalarna och en tv längst fram :mrgreen: . Framme i Matara slår vi oss ner på strandpromenaden för att ta fram handsprit och våra inköpta bullar. Utsikten är härlig men vi får inte vara helt ifred vare sig från fåglar eller människor. Vi värjer oss och tar nya tag upp mot bankomaten för att plocka ut 74 000 ( vilket visar sig vara mer än bankomaten vill dels ut), sedan dags för kissstop och att hitta en ny buss som tar oss längre öster ut längs sydkusten. En dam visar oss till toaletten,  ett besök som alltid är en prövning men skönt i dubbel bemärkelse efteråt. Av en försäljare på bussen köper vi goda nötter och så rullar vi iväg. Nu går det undan. Det tutas och köra om i kurvor. Och i svängarna får vi hålla oss fast. Vi passerar massa vackra ställen, havet och vågorna är fantastiska och vi får se vår första elefant och apa i Sri Lanka. Människor hoppar av och på, ibland i farten genom de öppna dörrarna. Barnen somnar trots allt efter en stund och är så där lagom muntra när det är dags att väcka dem för att gå av.
På vårt guesthouse för natten verkar vi vara de enda gästerna. Två rum med fläkt och myggnät är bokade. Inne på rummet låter det som om det är storm och kraftig åska utanför. Vågorna gör allt för att överrösta alla andra ljud och lyckas ganska väl. Södra delen av landet har monsunperiod och det är lågsäsong. Så trots den vackra stranden doppar vi bara tårna och springer upp mot land när vågorna blir för stora. Vi ser en kille som simmar ut och han försvinner emellanåt i vågorna. Ytterligare ett par badar i strandkanten.
Inspirerande av killarna på stranden igår börjar barnen bygga en egen sköldpadda medan vi beställer mat. Snart får de ”hjälp” av en liten kille som också vill vara med.
Det mörknar tidigt och lurade av mörkret försöker vi få i säng barnen lite väl tidigt. Efter en timme ger vi upp. Istället klär vi två jublande barn igen och beger oss till den intilliggande restaurangen för att beställa färsk frukt och en öl. Det här är semester!!

image

image

image

image

image

juli 8, 2015 3

Ofrivilligt bad

By in Okategoriserade

Efter lite försök till shopping i ett med Sri Lankas ögon mätt stor departement store gäller det att infria det vi lovat barnen. Vi ska ta oss med tuk-tuk till havet.
Efter att ha skumpat, lyssnat på oräkneligt antal tutor, andats avgaser, tittat på hundar, väntat på passerande tåg, sett fantastiskt vackert färgglada människor, åkt förbi spännande och konstiga butiker så nalkar vi havet. Det blåser frisk vind som svalkar gott och på gräsytor flyger drakar som är till salu. Röd flagg är hissad och när vi ser havet så är det inte svårt att förstå varför. Vilka vågor och vilket skådespel!! De flesta står på strandpromenaden, men ett gäng har går ner för trappan för att bada fötterna. Även vi tar av oss sandalerna för att känna sand och vatten mellan tårna. Det är ljuvligt!!  Vågorna rullar in och strömmarna ut igen är starka. Barnen gräver gropar och tjuter av skratt när vattnet skvätter upp på oss, våra ben och kläder. Det kommer en större våg och Linn hinner inte resa sig upp. Istället blir en helt, från topp till tå, blöt Linn upplyft av starka händer. Snopen över det överraskande doppet känner vi oss ganska färdiga med att stå på stranden. Istället sätter vi oss på muren vid strandpromenaden och spanar ut över Indiska oceanen. Ett gäng killar badar (även om det inte är huvudmålet), för att sedan övergå till att bygga krokodil i sanden. En av deras ryggsäckar är på väg att flytta bort, men i sista stund får någon tag på den så den slapp gå samma öde till möttes som två par skor… Barnen engagerar sig i deras bygge och skriker högt så snart en stor våg är på väg in. Grabbarna för en kamp de inte kan vinna och tillslut slukas krokodilen av havet.
Vi själva motstår frestelsen av glass, vi vågar inte. Istället uppsöker vi en äcklig toalett (tur vi har toapapper i väskan) och Linn hoppar ur sina blöta kläder. Eftersom vi tar seden dit vi kommer så sveper hon istället in sig i en sarong, något som inte ger mindre uppmärksamhet…

image

image

image

juli 8, 2015 0

Orutinerat

By in Okategoriserade

Vi hade iaf tagit ut pengar på flygplatsen men av naturliga skäl så har vi så här i börja av resan brist på små sedlar och mynt. Efter en sen frukost promenerar vi den slingriga vägen från vårt homestay ut till huvudgatan. Målet är Nationalmuseum i city. Gatan är trafikerad och vi är glada att vi slipper korsa den. En och annan tuk-tuk tutar, stannar och undrar om vi vill åka med. Men vi trotsar de första för att till slut fråga en kille, han pekar istället på busshållplatsen en bit längta ner på gatan. Vi bor en bit utanför city och det är i längsta taget att åka tuk-tuk. Japp då får det väl bli buss. Nästa fråga som dyker upp är vilken buss ska vi ta och har vi småpengar?! Vi plockar fram guideböcker och de mista sedlar, 1000 (65kr) och 500 rupier. Rätt buss rullar in och familjen tar plats, 2 av 4 platser på solsidan. Vi gör vårt bästa för att förmedla vart vi ska och till sist trillar polletten ner. Dags för betalning, och konduktören skriver ut tre biljetter till oss, Linn åker gratis. Lite bekymrade blir vi allt över att våra biljetter kostar 54 och jag räcker fram 500… Efter en spännande bussresa där vi ser massa vardagsliv på gatan och vid sidan av samt många passagerare som kommer och går så får jag tillslut tillbaka min växel och konduktören gestikulerar, pekar och säger museum. Gott, tänk att det mesta löser sig till slut iaf :mrgreen: .
Två minuter senare dirigerar polisen inte bara trafiken utan vinkar även oss över oss över gatan – tryggt,
i alla fall för oss att ha en konstapel mitt i gatan :) .

image