juli 23, 2016 0

Mot kusten 

By in Okategoriserade

Skyfall av icke denna värld möte oss i San Jose. Försenade som vi var hade vi inte mycket tid att utforska stan innan bilen skulle hämtas. Förvisso hade vi en natt att sova innan vi skulle styr mot den karibiska kusten. Resan till kusten förväntades ta fyra timmar men var inte längre än x mil. Vi passerar de vackraste berg. Djungeln är fantastisk och grönskande. Vi kör genom moln med vattenfall bredvid vägen. Vatten kastar sig ner för branta stup efter det tidigare regnet och på sina håll har de spolat med sig både jord och vegetation.
Barnen längtar, precis som alla andra barn efter bad. På vår väg till kusten så stannar vi på ett hotell med inte bara en vanlig pool utan en hel simbassäng. I ena änden håller den lokala instruktören också simkurs medan andra tränar crawl precis som en vanlig torsdagskväll där hemma. Vi njuter av livet, ja kanske inte av maten, men ris med svarta bönor som vi varnat barnen för äter vi alla fyra konstigt nog med stor glädje.

Vår hyrbil funkar kanon och det är så skönt att ha med sig ett stort bagageutrymme som funkar för allt från regnjackor och vandringsskor till vår vanliga packning och en nyinköpt flaska rosévin.

Äntligen ser vi havet och stora vågor piskar mot den svarta stranden. Vi lovar barnen mer bad så snart vi får in väskorna i den bungalow som ska bli vår hem för två nätter. De senaste timmarna bilfärd har gått förbi chiquitas och doles banan- och aloe verafält. Lastbilar med lastkontainrar i långa rader kantat vägen och alla ska de efter att de blivit fylda skeppas iväg med de stora lastfartygen ute till havs.

Costa Ricas svarta stränder hänger ihop med all vulkanisk aktivitet. Det finns stränder med vit sand men de är inte så vanliga. Vågorna, ljudet och ljuset är detsamma – havet är vackert och fascinerande!

Stranden är lång och den är folktom. Vi ser några enstaka badare som liksom vi njuter av vattnet. Stränderna städas inte utan det ligger drivved uppspolat lite varstans. Vattenånga skapat en dimridå i fjärran och det är vackert. Vi lämnar vågorna för lite kvällsmat i byn och innan vi får i oss all mat så har vi ett barn som i tårar bryter ihop av trötthet – det är bara att erkänna – vi har nog inte övervunnit jetlagen än. Klockan åtta sov sedan både barnen och jag gått.

En regntung natt mötets av en inte lika regnig morgon. Utrustad med regnjackor, vatten och myggspray begav vi oss av till ett räddningscenter för vilda djur. Barnens viktigaste mål för dagen, inspirerande av Zootropolis, var att få se sengångare. Till sin lycka fick de se dem, både fullvuxna och bebisar. Under en nästan två timmar lång guidning fick vi lära oss om både djur och växter, tittat på både apor, jaguarrudi, papegojor, sköldpaddor, fåglar och andra djur som lever i Cr. Ett häftigt tropiskt regn avbröt visningen och vi skynda oss under tak för att inte bli genomgått. Östkusten har regnsäsong under juli och det kommer vanligen regn på eftermiddagen. Och mycket riktigt – resten av dagen är sedan mulen eller småregning, men vad gör väl det när man slappar med bad och kortspel.

 

wpid-wp-image-174026660jpg.jpg wpid-wp-image-1552626870jpg.jpg

wpid-wp-image-490720331jpg.jpg

wpid-wp-image-646560224jpg.jpg

wpid-wp-image-1440208451jpg.jpg wpid-wp-image-738722176jpg.jpg

wpid-wp-image-580078703jpg.jpg wpid-wp-image-830126265jpg.jpg

wpid-wp-image-963254467jpg.jpg

wpid-wp-image-1106938578jpg.jpg wpid-wp-1469298854021.jpg

wpid-wp-image-95493707jpg.jpg wpid-wp-image-296174315jpg.jpg

juli 18, 2016 1

Förseningar, väntan och tålamod 

By in Okategoriserade

Det är något med Costa Rica, försenade flyg och oss. Då vi var här för tio år sedan blev hemresan försenad och i bara tunna sommarkläder hamnade vi i Washington och blev halvt snuvade på julfirandet. Nu har det alltså dags igen. 

Det började redan på bilresan ner till hotellet i Malmö med en vält husvagn, vilket gjorde att vi blev över två timmar sena. Inte ont anande ringde väckarklockan sedan fyra på morgonen varpå vi med sömn i ögonen begav vi oss mot tåget och Kastrup. Ganska snart står det klart att flyget till London inte alls kommer iväg då det ska utan först vid lunchtid. Redan här kan vi föreställa oss att dagen skulle präglas av köande, väntande och en stor portion tålamod. Frågan är hur sena blir vi till slutdestinationen?

Efter mycket om och men kommer beskedet – alla resenärer ska med till London och på plats där bokas om. Ungarna lyckades somna på flyget och när det väl är dags att gå av vill Linn inte bli väckt. Typiskt, vi som tänkte skynda oss för att hinna långt fram i kön till biljettombokning. Vår tidigare erfarenhet med en kötid på åtta timmar för att boka om en biljett efter en missad flight är en upplevelse vi inte vill dela med barnen. 

Ombokningen tar tid – lång tid men tillslut så har vi både åtta nya boardingkort, voucher till hotell och busstransfer. Men mycket riktigt till Costa Rica beräknas vi komma nästa ett dygn senare än tänkt. Via Madrid istället.

Barnen som är både trötta och hungriga hanterar det bra. Förmodligen för att de kan sitta med sina plattor och kolla film. Ibland är de verkligen guld värda!

När vi många timmar efter vi landat fått vårt rum för natten inser vi hade en tur till centrala London inte kommer funka. Hade varit kul att se något annat av stan än flygplatsen men, men det blir att spana in när planen landar på löpande band. Vi hittar även en sorglig lekplats. Inte mycket att leka med men barnen hittar några nya vänner för en stund.

juli 18, 2016 0

Nu drar vi!

By in Okategoriserade

Bilresa till Malmö – övernattning och därefter Köpenhamn, London och Miami. Misstänker att vi aningen trötta kommer landa i San Jose. I Costa Rica väntar sedan äventyr med bad, vilda djur, vulkaner och djungel men framförallt en härlig semester med familjen! <3

 

wpid-wp-image-1066933958jpg.jpg

 

 

juli 26, 2015 1

Dubai

By in Okategoriserade

Dubai – en stad full av överflöd och lyx så det nästan blir osmakligt, en stad med en häftig blandning av människor från från jordens alla hörn,  en stad där känslan av att inget är omöjligt infinner sig, en stad som blandar hus med härliga stränder, en stad som från utsidan ser övergiven ut men skjuder av liv innanför dörrarna.

image

image

image

image

image

image

image

juli 24, 2015 2

Varmt som sig bör i öknen

By in Okategoriserade

45 grader och vi ska ut i öknen! Torr värme är ifs bättre än Sri Lankas fuktiga men det är ändå i häftigaste laget. Att det fläktar och blåser vet jag inte om det är en fördel just i öknen. Just nu sitter jag här med sand på alla tänkbara och otänkbara ställen. Sandkorn mellan tänderna, sand i öronen…
Ökensafarie var iaf häftigt. Förväntningar var höga och upplevelsen levde väl inte riktigt fram. Åka i sanddynerna var kul men turen var för kort, för kort var även kamelturen. Att sitta på kampen efteråt var ändå en upplevelse med mat, underhållning och alla människor.
Men häftigaste är nog ändå att känna på naturen i denna extrema miljö. Värmen, vindarna, sanden som aldrig tar slut, sanden som blåser och yr och tar över och förändrar naturen som den själv behagar.

image

image

image

juli 24, 2015 0

Jobbig väntan

By in Okategoriserade

Dagen är till stor del en väntan på kvällens flygning till Abu Dhabi. Barnen bestämmer vad vi gör på fm och blir det bad i poolen på taket och besök i det Hinduiska telmplet som ligger ett kvarter från vår lägenhet. Poolen delat vi med några kråkor, templet delar vi med några fler, fast då istället bedjande människor. En präst/munk vinkar till sig oss och snart är vi alla utsmyckande med ett märke i pannan bestående av både vit puder, orange gega och slutligen rött pulver. Pinsamt tycker Linn men jag är inte säker på att hon vet vad det betyder. Efter lite affärsbesök för att köpa lite souvenir och kläder leker barnen av sig och njuter av en glass på McDonalds.
På Colombos flygplats råder kaos. 2,5 timmar innan flyget ska gå är incheckning inte påbörjad – systemhaveri gissar vi oss till efter lite prat med andra som redan köat i 90 minuter. Tillslut får vi våra handskrivna biljetter och lyckliga är vi att vi dessutom kunde sitta samlat. Vår planering vad gäller mat och sov för barnen har havererat för länge sedan. Vi inser att någon kvällsmat kommer vi inte hinna med efter incheckning (vi står nästan sist i kön) och att vi förmodligen inte kommer lyfta förrän elva. Det innebär trötta barn. Men vi och framförallt barnen fixar det men lite kex och cashewnötter. Två barn sover sedan gott innan vi kommit upp i luften. Fyra timmar senare landar vi i Abu Dahbi och sätter oss i en taxi för att åka till Dubai (vår chaufför är definitivt tröttare än oss och Martin kämpar för att upprätthålla en dialog under en timmes bilfärd för att han inte ska somna). En stor säng med vita lena lakan väntar. Två minuter senare sover vi alla gott!!

image

juli 22, 2015 1

Svettig färd

By in Okategoriserade

Vägen framåt är långt ifrån alltid spikrak. Idag tog vi turen förbi ett ”elefantbarnhem”. På ett sätt är det för kommersialiserat men å andra sidan så känns det bättre att betala dyrt när inträdet också bidrar till att hjälpa tex skadade elefanter som annars inte hade överlevt i det vilda. Flaskmata elefantbäbisarna motstod vi, däremot ville Simon mata en fullvuxen med frukt. Den största behållningen utan tvekan var annars att se skötarna vandra med hela hjorden (även om alla 80 elefanter inte badade samtidigt) genom byn ner till floden för deras dagliga bad. Gott och se dem i frihet och att de njöt av vattnet – här njöt även vi!

Desto svettigare blev det sedan. Expresståg i närmre två timmar tillbaka till Colombo. Mycket folk på perrongen och inte var det färre människor på tåget. När vi och våra ryggsäckar väl klämt in oss genom dörren så fick vi kämpa oss vidare till en liten golvyta i gången där vi tillslut lyckades kränga av oss vår tunga börda. Barnen blev ivägvinkade och fick dela säten med en kille respektive en tjej – skönt då tåget kränger. Det var varmt på tåget och svetten rinner. Eter ett tag lyckades vi få tag på ett säte och få upp våra ryggsäckar på hatthyllan. Jag och barnen delar tillslut säte men blir bjudna på frukt av en annan familj, nu känns livet lite lättare igen. De två timmarna går trots allt ganska fort och det är en ganska nöjd familj som kliver av på Colombo Fort för vidare färd till hotellet och en sista natt i Sri Lanka.

DSC_1315

DSC_1224

DSC_1236

DSC_1250

DSC_1281

DSC_0853-01

DSC_1294

DSC_1305

 

 

juli 22, 2015 0

Kandy

By in Okategoriserade

En heldag att utforska Kandy, en stad som står med på FN´s världsarvslista. En fin stad uppe i bergen med svalare klimat, en helig stad för Buddisterna, och en stad som har vackra byggnader från kolonialtiden kvar. Dessutom känns det lite modernare här, kanske är det bara vi som upplever det så då vi precis kommit från de fattigare delarna av landet.

Dagens äventyr börjar i tefabriken bland bullrande maskiner och stark doft. Vi kryssar oss fram mellan otaliga backar med te och grönklädda tearbetare. Vi blir guidade och får lära oss massor om svart, grönt, rött och vitt te. Slutligen går vi en trappa upp och njuter alla fyra av en kopp te med chokladkaka i härlig kolonial miljö.

Nästa stopp efter hällregn blir Royal Botanical Garden. En underbar oas i utkanten av Kandy. Parken är gigantisk och fantastiskt vacker. Med tanke på trädens storlek så måste parken vara riktigt gammal. Barnen har helt plötsligt stora ”gräsmattor” att springa av sig på. Nöjda med deras enkla lekpark kan vi vuxna i lugn och ro njuta (så gott det nu går av kaffet här) av en kaffe latte. I parken växer det en många växter från jordens alla hörn (inte alla men från både Syd- och Nordamerika, Karibien, större delen av Asien). Massor med Gigant bambu växer i en dunge, en växt som växer 30 cm om dagen som ung. Är glad att det inte är den sorten vi planterat runt poolen där hemma :) . En flock apor hinner vi också hälsa på innan benen tröttnar och vi beger oss hemåt för lite vila.

Kandy är en riktig turistmagnet och vi precis som alla andra turister kan vi inte undgå att ta del av en dans och eldshow. I fantastiska dräkter ackompanjerade av trummor och ibland en flöjt dansare kvinnor respektive män för oss. Trummorna är härliga medan flöjten låter starkt såsom en ormtjusares. Någon ormar ser vi inte men väl någon drakdans och någon apdans. Linn och Simon följer skådespelet med stor ögon under en timmes tid. Simons ögon vidgas lite extra när dansarna börjar göra volter på scenen. Till sista numret har elden kommit fram och två killa går över glödbädden och slukar elden. Fascinerande – men det jag tycker är mest fantastiskt är deras dräkter, rikligt utsmyckade.

Ett måste är sedan ett besök i Buddisternas viktigaste tempel – där Buddas tand sägs förvaras. Templet liknar inte alls de andra buddistiska tempel vi tidigare besökt. Även här känns det som om templet andas koloniala inslag. Borta är de färgstarka färgerna och allt guld, här är det mycket mörkt trä som dominerar tillsammans med vit puts. Fönsterkarmar och trappor är tex vackert utsnidade i mörkt trä. Inne i templet offras det blommor och tänds rökelser och oljeljus, det är en vacker och rogivande upplevelse.

Trots alla fantastiska upplevelser så slår nog (eller kanske inte) kvällens middag alla andra upplevelser. Det finns inget så gott som att äta på Pizza Hut efter ha varit ute och rest. Så gott att vi ätit där två kvällar i rad!!! :)

DSC04565

DSC04580

DSC04586

 

DSC_1141

DSC_1143

DSC_1145

DSC04626

DSC04622

DSC04615

DSC04616

DSC04635

DSC04636

DSC04638

DSC04641

 

DSC_1196

 

 

juli 20, 2015 0

Nilaveli var absolut avkoppling

By in Okategoriserade

Två dagar på stranden i Nilaveli med några få gäster förutom vi och ett gäng fiskare är total avkoppling. Simon och jag gjorde ett försök att snorkla med sköldpaddor och revhaj, men de lyste vid vårt besök vid nationalparken med sin frånvaro :| . Däremot såg vi otroligt vackra fiskar och koraller (framförallt på ön) i massor och vi fick kämpa mot vågor. Nöjda återvände vi till land igen och Simon kunde, jag vet inte fler vilken gång i ordningen hjälpa fiskarna med deras nät.

image

image

image

image

image

image

image

juli 20, 2015 0

Bland kossor, tuk-tuk och vägspärrar

By in Okategoriserade

Ny dag, ny bilresa och nytt boende. Dagarna i Sri Lanka börjar ta slut och vi lämnar det härliga havet på östkusten. På väg till Colombo och flygplatsen ska vi stanna i den heliga staden Kandy, landets näst största. Eftersom det är en lång resa bestämmer vi oss kvällen innan avfärd för att boka en taxi/minibuss. Resan mot Kandy och bergen ska ta 4,5 timmar. Då är det skönt att inte sitta i en buss utan WC, AC och med öppna fönstret där inte bara vind yr in och svalkar utan även avgaser och vägdamm.
Som det är i hela landet så är det mycket liv och rörelser utmed vägarna. Även på väggarna händer det massor. Hundar och kor går stundom som om de ägde vägen, omkörningar sker på alla möjliga och omöjliga ställen. Tutan används för att varna att det är dags att köra om samt tala om för eventuella mötande bilar på andra sidan kurvan att de kommer få möte av två bilar i bredd. De små tuk-tuken är smidiga och det går hur bra som helst att köra jämsides med två sådana. Att åka bil är riktigt spännande, alla vägar går genom byar och överallt får vi ta del av människornas vardag. I de östra och norra delarna av landet består denna vardag av många vägspärrar med både poliser och militärer. Förmodligen är detta en kvarleva från inbördeskriget då det var här man stred som värst och tamilerna hade många anhängare.
För en annan så känns det ändå lite konstigt med poliser och militärer med så stora gevär vid sidan av vägen, i förlängningar, på cyklar, mopeder och på lastbilsflak. Skönt då att se att de flesta av dem då även har ett leende på läpparna.
På dagens bilresa stannar vi och äter. Det är nog första bilresan vi gör det på. God, vällagad mat vid en restaurang vid vägen. Pappa serverar och mamma och sonen lagar mat. Martin äter buffén med ris och olika sorters rätter i curry, kryddstark som sig bör. Jag och barnen beställer det vi ätit mest, vegetariska, stekta nudlar respektive ris – gott! Simon har blivit en riktig nudelfantast, beställer till och med nudelsoppa.
På vägen gör vi ytterligare ett stopp i en Spice and herbal garden. Vi blir guidade runt och det är riktigt kul att se, smaka och höra om de olika växterna som odlas på Sri Lanka. Vi får se, kanel, vanilj, gummiträd, kakao, gurkmeja, nejlika, citronella, ingefära, aloe vera mm. Naturligtvis vill de sedan att vi ska handla i deras butik. Vi nöjer oss med att köpa vaniljstång, kryddnejlika och vaniljte. Lite besviken att vi inte köpte mer blev han nog.

 

DSC04540

DSC04547

DSC04545

DSC04527

DSC04523