april 26, 2014 0

Kep

By in Okategoriserade

Trötta på storstadens damm och hetta beger vi oss söderut mot kusten och förhoppningsvis bad. Genom stadens myller till busstationen  och den buss som ska ta oss den fem timmar långa resan söderut. Helt ok buss men vilken tid det tar att ta sig ut ur stan! Har ju hört talas om Kambodjas dåliga vägar, och vist de jobbar på dem men iaf.

Lunchpausen blir vid ett icke namngiven vägkrog där vi inte vågar prova deras mat. Linn får dessutom för första gången denna resa kämpa emot sig själv och tvinga sig in på toa. Fem flugor och fem minuter av övertalning senare är uppdraget slutfört och vi kan fortsätta vår resa.

Vi kliver av i Kep och blir genast överösta med erbjudanden av Tuk-tuk chaufförer som erbjuder oss lift. Vi nekar och kämpar uppför den, bara halvt asfalterade vägen upp till vårt hotell. Hotellet visar sig att vara en oas, fullt med blommor och träd. Genast får vi hjälp med väskorna (som känns tunga som bli vid det här laget) och ut kommer kyld lime och ingerfärsjuice. Skönt att sitta i skuggan och hämta andan när svetten bara rinner om oss. Till barnens stora lycka så hittar de poolen inbäddad bland mangoträden. Resten av dagen kommer vi inte längre än till poolen – den svalkar gott 🙂

Istället för ytterligare en dag vid poolen bokar vi in oss på en Tuk-tuk utflykt, till en grotta samt till pepparplantage. Frågar vi barnen så är det något speciellt med färdmedel – de älskar det! Hela vägen, en timme i vardera riktning, spannar de efter intressanta saker och vinkar till alla vi passerar. Som oftast får vi stora vita leenden tillbaka. Vid ett ställe där vi stanna för att köpa vatten gav en liten flicka sina två ballonger till barnen. På vår färd hinner vi också träffa vår chaufförs hustru och åttaåriga son, de mötte upp för att lämna över en tröja – det var ju så kallt…

Än en gång får vi se prov på dåliga vägar. I den närmsta större staden till Kep är det bara en lervälling till väg, efter det korta regnfallet. När vi svänger av huvudvägen mot grottorna, kör barnen på cyklar om oss – vi håller ingen vidare fart… En bra bit in på denna väg hittar vi sjukhuset med ambulansen stående utanför. Vill inte alls tänka på hur det vore att ligga i den och skumpa hit med ett benbrott eller något annat heller för den delen!

Vid grottorna får vi inte mindre än fem guider! Varav två av dem cyklat efter oss sedan staden. Den äldsta i sällskapet presenterar sig som guide och studerande på High school. Honom förstår vi och han ger oss massa spännande info om hur byborna gömde sig under krig i grottorna och undkom, vi får också veta allt om alla budastatyer som finns här och där. De mindre barnen upprepar exat vad de andra säger, och vem vet, kanske är de framtidens guider. Tyvärr finns det också mygg i grottorna, vatten och lera. Och så dessa kor som strövar omkring förstås…

Tillbaka på hotellet plockar personalen mango till barnen som vi äter vid poolkanten – det är semester…

DSC01185

DSC01173

DSC01233

DSC01187

DSC01244

DSC01255

DSC01266

DSC01268

DSC01274

DSC01279

DSC01141

Leave a Reply