april 3, 2013 0

Sol, bad och småkryp

By in Okategoriserade

Äntligen efter en som vanligt kaotisk bokning av boende i färjelägret Kuala Besut, fick vi våra båtbiljetter och ett ställe att bo på kommande natt. Vårt favoritställe var slutsålt så vi gick på det ”resebyrån” rekommenderade.

Från flygplatsen till Kuala Besut är det en timmes bilresa, och vi får höra att vi bör hinna med båten som går klockan 16. Men med lite barn så tar allt lite längre tid och efter toalettbesök och införskaffande av diverse förnödenheter (vår lunch bestod av endast smörgås på flyget och vatten) begav vi oss iväg. Vår chaufför behövde tanka, men tydligen bara 1/4 dels tank , det är mycket man inte förstår…

När vi frågar chauffören om vi kommer hinna så säger han ja och ökar tempot. Så blev vi då avsläppta där vi fixar biljett till båt och boende. Där inne snurrar fläkten och det  är fullt med andra turister som väntar. Att båten går klockan fyra känns inte så rimligt. Vi svettas alla medan han som äger stället försöker boka in oss. Barnen är med all rätt både trötta och lite småretliga mot varandra.
Antingen står vi och pustar ute på gatan, eller så pustar vi innanför de öppna dörrarna. Tid för ordentlig mat finns inte så barnen mutas med chokladkakor och vatten. Får trots allt ge dem beröm som står ut.
Så var det då åter dags för toabesök och den hjälpsamma bokaren visar oss toaletten. Jag hade förberett mig med toalettpapper (eftersom det saknas på de enklaste toaletterna, Malaysierna själva tvättar sig med vatten) och kanske ståtoalett (det är ju det vanligaste, förutom på hotellen, i KL eller där många turister rör sig), men inte på ett par flugor och någon myror. Det hela resultera att Linn vägrar gå på toa. Så får vi två beger oss ner till en förhoppningsvis djurfri toalett vid hamnen. För att spara på hennes krafter och att vi ska hinna så bär jag henne (hon har ju dessutom en infektion i kroppen). Vid hamnen är det nya toaletter och vi betalar gladeligen 0,50RM (drygt 1 krona) till det par som sköter toaletten. Under tiden har Martin, Simon och all packning redan gått till hamnen och löst avgiften till den marina nationalparken. Det bästa av allt är väl att vi är på väg och att det äntligen känns som om det fläktar, om än lite här nere :) .

Vi väntar nog ytterligare 10 minuter här nere, men nu är alla nöjda. Barnen kan sitta med sina flytvästar och titta ner på vattnet medan personalen slussar in oss till rätt båt för att komma till rätt ö. Klockan är nog nu närmre fem och så mycket för att båten skulle gå fyra – har för mig att det var likadant förra gången….

Som barnfamilj får vi gå på båten först och naturligtvis väljer vi platserna längst bak så vi slipper flyga på vågorna och slå i hårt i dalgångarna. Ett stackars par fransmän lider och med hjälp av de andra passagerarna lyckas de under resans gång flytta sig längre bak och få en lugnare resa över öppet hav.
Våra barn njuter av resan i stora drag. Linn hon bara ler och sjunger, även om vi inte hör ett ord av vad. Vågorna är höga och vattnet sprutar. Simon sticker ut handen och blir alldeles blöt!

Väl i land kan inte barnen vänta med att kasta sig i vattnet. Vi beställer mat medan de doppar fötterna. De där doppade fötterna blir snart knäna och snart är de blöta långt över midjan. Det är svårt att stoppa dem! Vi har ju alla varit helt böta av svett och att svalka sig är underbart. Underbar är även maten. Pineapple fried rice med limejuice!
Sedan får kläderna torka på rummet medan vi somnar gott. Simon högst upp i en våningssäng och Linn nedanför!
Dagen efter bestämmer vi oss för att stanna på samma strand men vi väljer att byta boende. Att få något med havsutsikt redan första natten på det nya stället gick inte men de två följande nätterna får vi tag på en family seavivew delux, stort rum med två sängar och altan mot vattnet! Det här är semester!

Kanske är stranden på vår favoritstrand något bättre men vad gör väl det. Vi badar och Simon tycks aldrig få nog. Linn som inte är riktigt pigg har det lite jobbigare, framförallt med maten! Så länge vi badar är det svalt och skönt, men när vi ska äta tröttnar hon. Två gånger har de stoppat hennes mat i doggybag som vi tagit med till vår hydda. Dessutom har hon upptäckt något som är döläskigt – smådjur!! Hon är livrädd för flygor, myror och allt annat som rör sig och som är mini. Hon skriker i panik om de kommer för nära. Förhoppningsvis har det med hennes feber att göra, annars får vi problem i sommar!
Efter att ha vilat på ett kallt rum kommer hon igen och vill åter igen bada (hon älskar det). Vi får jobba för att hålla henne någorlunda stilla och i skuggan. Hoppas febern släpper snart! Tack och lov dricker hon vatten i massor !! Får hon dessutom vattenmelonjuice så är lyckan på topp :) .

image

wpid-20130401_170359.jpg

wpid-20130402_140202.jpg

image

wpid-20130402_125153.jpg

Leave a Reply