Så är den då invigd. Simons nya studsmatta till alla ungars förtjusning

Bäst att inte tappa bort barnen. Då hittar man dem inte förrän till våren…

Helgens tema har varit snöskottning – både på marken och uppe på taket. Ett antal kilon som låg vilandes på taket. Simon var inte lika förtjust i snön som man kunde tro – det var helt enkelt för mycket.

När snöhögarna är 2 meter höga får man nog säga att det är en del snö…

En av de stora fördelarna (…och nackdelarna) med att bo på nybyggt område är maskinerna som flänger omkring. Idag fick grannen besök av en grävmaskin, till barnens stora glädje.

Simon njöt i fulla drag av att spana in maskinen och lastbilen som tuffade runt på granntomten. För att få honom att tagga ner blev det en promenad runt kvarteret och han passade på både att vinka till grannar och köra fast med sin bil i det höga gräset.

Nu är det dessutom HELG igen. Inte dumt att ha några pappadagar att ta ut

Det har gått ganska långt när en av ägarna på handelsträdgården kan peka ut vilket hus man bor i och i meter ange hur långt man har mellan hus och gata.

Är det fel att säga att vi nog är att betrakta som stamkunder på Backamo Handelsträdgård…?

I lördags var vi där igen och investerade i Lagerhägg, Syrenhortensia, Syren och en bunt perenner. En vända med skrinda och två med bil blev det innan allt var hemma. Ambitiöst!

I helgen fixade vi klart framsidan. Öste på med jord, planterade träd och sådde gräs. Allt i värsta sommarvärmen. När det är 25-30 grader ute och solen steker som en glaskeramikhäll vill det till att svalka sig.

Simon njöt av vattenspridaren med en form av skräckblandad förtjusning och blev lika förvånad varje gång han träffades av iskalla vattenstrålar.

Nu är det sommar!

Helgen har ägnats åt förkylning och åt plantering… Ett par timmar försvann också till att röja i mammas lägenhet igår, men annars var det som sagt förkylning och plantering i fokus.

Målet att komma hem med två murgrönor försvann och med hem i bilen kom dessutom två plantor med blåbär, två krusbärsbuskar och rabarber. Några oväntade inköp alltså…

Simon gillar vattenslangar och hjälper gärna till med vattning alternativt att blöta ner både sig och sina föräldrar. Men hey - det är väl sommar – nästan

Man inser lite snabbt att stenmjöl är riktigt dammigt. Efter att plattfolket jobbat hårt med att trycka ut stenmjöl på större delen av uppfarten och gångarna så har vi lika mycket stenmjöl inomhus som utomhus. Parkettgolvet är i princip grått.

Men snyggt blir det!

Fiberkabel i dagen

Tisdagens problem med elen gjorde att vi blev lite halvoroliga på onsdag kväll då elen varit borta en kort stund under onsdag eftermiddag. Vad göra?

På torsdagen ringde vi till Vattenfall för att få reda på eventuella driftstörningar. Inget resultat. När Karin kom hem vid 10-tiden på förmiddagen möttes hon dock av ett helt gäng glada killar från Vattenfall som med en kabel i handen konstaterade att “den här är ju av”. I marken låg koppar i dagen och att köra på asfalt skulle inte vara någon direkt lysande idé då ett spett annars hade blivit vår kommande bästa vän.

Elkillen från tisdagen hade gett sig i kast med problemet redan på onsdagen och konstaterat att något måste göras. Det var också han som brutit strömmen under onsdag eftermiddag, vilket vi märkt på onsdag kväll…

Vattenfallsgänget fick ge sig på sin svetsutrustning och fixa till problemet. Inte mycket annat att göra. På något sätt måste Skanska varit i med sin skopa lite väl djupt och gosat lite med elledningen.

Senare visade det sig också att fiberkabeln behövde lite omvårdnad och omplåstring. En veckas jobb ledde till två, tre dagar med huvudbry och fixade kablar.

På måndagen började Skanska förbereda för att lägga plattor och asfaltera garageuppfarten. Ska bli skönt att äntligen få något vettigt att gå på mellan hus och garage.

Vi hade inte riktigt räknat med effekten av deras arbete. Eftersom Karin var sjuk och hemma och vilade medan grabbarna grus körde padda på högsta effekt precis utanför passade hon på att sova.

När hon vaknade upp ur sin skönhetssömn upptäckte hon att strömmen var borta. Ajaj… Det lite mystiska i sammanhanget var att 1/3 av uttagen i huset fungerade. Ugn funkade men inte mikro eller kyl + frys. Datorn var stabil . Det blev till att kalla in en elektriker (a.k.a. pappa) för att felsöka.

Efter mätande och visst kliande i huvudet visade det sig att två av tre faser in till fasadmätarskåpet lös med sin frånvaro. Ett samtal till Vattenfall ledde till att de lovade att skicka ut en tekniker som skulle spana vidare.

Pappa gav sig iväg, men hittade en gammal kändis på området som han släpade tillbaka. Två säkringar (35A) byttes i skåpet i gatan och se där – strömmen var tillbaka. Vi körde några kontrollvändor med paddan för att se om det var den som orsakat problemen men utan resultat.

Efter ytterligare lite kliande i huvudet gav sig alla av hemåt för att fundera på vad det egentligen var som var problemet… Vågar man asfaltera + lägga plattor utan att veta varför strömmen försvann?

Färdigsnickrat

Virket är nu på plats. Ihärdigt bankande, sågande och skruvande.

Tidigt sågande på en lördagmorgon leder till att grannarna också får en lång och härlig dag att utnyttja. Det måste de väl vara tacksamma för, eller?

Påskveckan gick i snickrandets tecken.

I soligt väder snickrade jag, Karin, pappa och Simon grunden till ett plank.
Aprilvädret bestod mest av sol och vi öste på med tryckt virke, skruvar, bultar och muttrar.

Man inser att vi verkligen kommer att få en riktigt privat sfär på baksidan. Blir intressant att se hur det blir och hur det känns.

Totalt går det åt mellan 800 och 900 meter virke. Många träd…

En riktig leråker gör ingen sommar. Dessutom krävs altan.

Under våren har det både snickrats, grävts, sågats och inte minst svurits. Från en ickeexisterande trädgård till något som iaf börjar ta form.

Tack alla som hjälpt till med jordlass, Simonvaktande, spikande och planering – Pappa Arne, Ingela, Ulf och Maggan.